Endera av de två punkterna (och därmed per definition också de tider) vid vilka solen når sin största försämring norr eller söder. Varje solstjärna ligger på ekliptiken (projiceringen av jordens bana på himmelsfären) mitt mellan jämnöxorna och därmed 90º från varandra. Solstice inträffar runt 21 juni och 21 december. På den norra halvklotet representerar därför den 21 juni dagen på året som solen är synlig på himlen mer tid än någon annan dag och den 21 december dagen då solen är synlig för den minsta tiden (den "längsta" respektive 'kortaste' dagar). På den södra halvklotet är det omvända.
Solstice används av programmet endast som en snabbguide till "värsta fall" exempel på maximala och minsta laster som troligen kommer att uppleva i en struktur. Regeln kan dock inte vara definitiv eftersom många andra faktorer kommer att påverka topp- och dalväderförhållanden såsom lokala säsongsbetonade vindmönster (monsuner till exempel) och havsströmmar (Golfströmmen till exempel).
Please be aware that individual buildings will also exhibit different energy gain and loss profiles due to differences in such features as fenestration and orientation. For example, a building with a considerable amount of glass on a west facing wall may experience its highest gains from solar radiation rather later in the day than a similar building with reversed orientation (most glass in the east wall). A building with the same amount of glass in a south facing wall and none in its west wall may receive less solar radiation than a building with an identical amount of glass in a west facing wall but with none in its south wall. This is because the sun’s declination is higher when its azimuth is due south than when its azimuth is due west.